Kameraövervakning på allmänna områden

I detaljplaneringen är ett allmänt område ett område som är avsett för annat än privat ägande och som har reserverats för kommunens, statens eller något annat offentligt samfunds bruk (Begrepp om detaljplanläggning, Terminologicentralen 2017). Allmänna områden är till exempel gator, torg och öppna platser, rekreationsområden, kommunens idrottsanläggningar, trafikområden, riskområden, särskilda områden, vattenområden och därmed jämförbara områden som anvisats kommunen, staten eller något annat offentligt samfund.

Enligt 2 § 1 mom. 1 punkten i ordningslagen avses med allmän plats

1. a. vägar, gator, gångbanor, torg, parker, badstränder, idrottsplaner, vattenområden, begravningsplatser och andra motsvarande områden som kan användas av allmänheten,
    
2. b. byggnader, kollektiva trafikmedel och andra motsvarande platser, såsom ämbetsverk, kontor, trafikstationer, köpcentra, affärslokaler och restauranger som antingen under någon tillställning eller annars kan användas av allmänheten.

Definitionen av ett allmänt område har ingen betydelse med tanke på genomförandet av kameraövervakningen. Däremot kan området vara av betydelse för motiveringen och berättigandet till övervakningen. I regel sker kameraövervakning i kommunen endast inom kommunens egna områden.

Kameraövervakning är behandling av personuppgifter då personuppgifter kan identifieras från bilder på kameran (vad är en personuppgift). Detta gäller både kameraövervakning som lagrar material och kameraövervakning i realtid som inte lagrar material. 

Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i EU:s dataskyddsförordning, i den nationella dataskyddslagen (1050/2018) som preciserar och kompletterar dataskyddsförordningen, i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004) och i vissa speciallagar. 

Om personuppgifterna maskeras i en kameraupptagning till exempel genom automatik som gör ansiktet eller bilens registernummer suddiga, och personuppgifterna inte kan utredas eller återställas ur registreringarna med någon metod, anses personuppgifterna ha raderats i enlighet med dataskyddsförordningen.

Vid behandling av personuppgifter ska dataskyddsprinciperna enligt dataskyddslagstiftningen alltid iakttas.

Enligt dataskyddsprinciperna ska personuppgifter

• behandlas på ett lagligt, korrekt och transparent sätt i förhållande till den registrerade
• behandlas konfidentiellt och säkert
• samlas in och behandlas för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål
• samlas in endast i den omfattning som behövs med tanke på de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas
• uppdateras alltid vid behov: personuppgifter som är inexakta och felaktiga ska raderas eller rättas utan dröjsmål
• inte lagras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas.

Om kommunen använder kameraövervakning som lagrar material för sina egna ändamål och på så sätt bestämmer syftet med och metoderna för behandlingen av personuppgifter är kommunen personuppgiftsansvarig för kameraupptagningarna. Kommunerna har på allmänna områden också gjort det möjligt för polisen att övervaka med kamera. Kommunen har själv inte tillgång till upptagningarna eller bilderna. Då är kommunen personuppgiftsbiträde och polisen personuppgiftsansvarig. Personuppgiftsbiträdet handlar för den personuppgiftsansvariges räkning i enlighet med och under den personuppgiftsansvariges anvisningar. Den personuppgiftsansvarige fastställer ändamålen med och metoderna för behandlingen av personuppgifter (läs mer om behandling av personuppgifter)

Exempel på ansvar vid registerföring

• Kameraövervakning i kommunens eget bruk – kommunen är personuppgiftsansvarig
• Kameraövervakning i polisens bruk – polisen är personuppgiftsansvarig och kommunen personuppgiftsbiträde
• Kameraövervakning i både kommunens och polisens bruk – kommunen är personuppgiftsansvarig för sitt eget bruk och personuppgiftsbiträde för polisens räkning och polisen är personuppgiftsansvarig för sitt eget bruk
• Kameraövervakning i kommunens och räddningsverkets bruk – kommunen är personuppgiftsansvarig för sitt eget bruk och personuppgiftsbiträde för räddningsverkets räkning och räddningsverket är personuppgiftsansvarig för sitt eget bruk

Kameraövervakning kränker nästan utan undantag integritetsskyddet på någon nivå. Arrangemangen för kameraövervakningen har till uppgift att minska och minimera kränkningarna. En kamera på ett allmänt område får dock inte kränka kärnan i integritetsskyddet, dvs. till exempel filma områden eller platser som omfattas av hemfriden.

Behandling av personuppgifter till följd av kameraövervakning förutsätter alltid en behandlingsgrund enligt lagen. För kommunernas del innebär detta en grund som hänför sig till kommunens lagstadgade uppgifter. Behandlingsgrunden ska fastställas innan behandlingen inleds. När behandlingen av personuppgifter binds till en behandlingsgrund kan grunden inte längre bytas ut mot en annan. Behandlingsgrunden påverkar i avsevärd grad vilka rättigheter den registrerade har i förhållande till den personuppgiftsansvarige. Kommunens grunder för kameraövervakning på ett allmänt område kan i huvudsak hänföra sig till allmänintresset och den offentliga makten och i vissa fall till vitala intressen. Kameraövervakning som lagrar material kan inte utövas innan en konsekvensbedömning enligt dataskyddsförordning genomförts.

Kameraövervakning på kommunens allmänna områden ska hänföra sig till kommunens lagstadgade uppgifter. Den ska också vara proportionerlig, dvs. kameraövervakningen och upptagningarna ska vara till nytta för kommunens verksamhet i större utsträckning än de eventuella olägenheter som den kan medföra för individen. Till exempel hör utredningen av brott till polisens uppgifter och kommunen kan inte använda utredning av brott som grund för kameraövervakning på ett allmänt område där kommunen är personuppgiftsansvarig för upptagningarna.

Skydd av kommunens egendom, skydd av kritisk infrastruktur, utveckling av boende- eller trafiksäkerheten, trafikräkning, observation av säkerhetsproblem för att utveckla förebyggande metoder samt säkerhet för arbetstagare i kommunen kan utgöra grunder för kameraövervakning på allmänna områden. Också upprätthållande av den allmänna ordningen och säkerheten kan utgöra grunder på en plats där kommunen i särskilda fall använder bevakning (t.ex. kollektivtrafikstation). Ett ärende ska dock alltid bedömas från fall till fall i enlighet med grunderna för dataskyddet och med tanke på fördelningen av behörigheten mellan myndigheterna.

Kommunen ska också överväga andra alternativa sätt att uppnå fördelarna med kameraövervakning. Om det till exempel är fråga om att skydda egendom mot vandalism kan alternativa metoder vara till exempel inhägnad, förbättrad belysning eller ytor eller beläggningar som skyddar mot graffiti på väggarna. Den personuppgiftsansvarige ska från fall till fall bedöma om åtgärderna i fråga kan utgöra en lösning i stället för kameraövervakning. Om det finns andra effektiva metoder som inte gör lika stort intrång på integritetsskyddet för att uppnå samma mål ska inte kameraövervakning användas. 

Olägenheter som kameraövervakningen eventuellt orsakar personer kan också minskas på olika sätt. Vid behandlingen av personuppgifter ska mängden uppgifter och behandlingen minimeras. En minimerad lagringstid och begränsad behandling av upptagningen kan också minska eventuella olägenheter. Kameraupptagningen kan även begränsas till att gälla endast vissa tider (t.ex. kvällar eller nätter). Det är också av betydelse om man t.ex. filmar på ett område med kritisk infrastruktur där människor i princip inte rör sig eller i ett livligt stadsområde där antalet personer som syns på bilderna är större.

Dataskyddsförordningen innehåller sex olika grunder som möjliggör behandling av personuppgifter:

• samtycke av den registrerade
• avtal
• rättslig förpliktelse för den personuppgiftsansvarige
• skydd av vitala intressen
• allmänt intresse och offentlig makt
• berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige eller tredje part

Allmänt intresse och offentlig makt

Personuppgifter får behandlas då ett allmänt intresse eller utövande av offentlig makt som hör till den personuppgiftsansvarige förutsätter det. Detta kan fungera som behandlingsgrund både inom den privata och den offentliga sektorn i situationer som gäller ett allmänt intresse eller offentlig makt för Europeiska unionen eller en medlemsstat. 

En uppgift som gäller allmänt intresse eller offentlig makt ska grunda sig på lagen eller andra rättsliga bestämmelser. Personuppgifter kan inte behandlas direkt med stöd av dataskyddsförordningen utan kommunen ska identifiera de nationella lagar och bestämmelser som föreskriver om kommunens uppgifter som förutsätter behandling av personuppgifter. Behandlingsgrunden kan också tillämpas i samband med kameraövervakning om det är nödvändigt för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning. (Se anvisning s. 13: edpb_guidelines_201903_video_devices_sv.pdf - Punkt 41.) Personuppgifter kan behandlas genom videoövervakning enligt artikel 6.1 e om det är nödvändigt för genomförandet av en uppgift som utförs i allmänhetens intresse eller i samband med myndighetsutövning. Det kan hända att myndighetsutövning inte tillåter sådan behandling men att andra rättsliga grunder, såsom ”hälsa och säkerhet” för skydd av besökare och anställda, kan ge begränsat utrymme för behandling, samtidigt som hänsyn tas till skyldigheterna enligt den allmänna dataskyddsförordningen och de registrerades rättigheter. 

Skydd av vitala intressen

Det är tillåtet att behandla personuppgifter då det är nödvändigt för att skydda en registrerads eller någon annan fysisk persons vitala intressen. Skydd av vitala intressen lämpar sig som behandlingsgrund exempelvis i situationer där det handlar om liv och död eller risker som kan leda till skador hos en registrerad eller någon annan person eller i övrigt vara skadliga för hälsan.

I vissa fall kan syftet med kameraövervakning uppnås utan ett system som lagrar material. Till exempel kan syftet med trafikräkning eller trafikuppföljning i realtid eller annan motsvarande uppföljning uppnås utan lagring. 

Kameraövervakning innebär dock behandling av personuppgifter varmed man måste anmäla och utarbeta en dataskyddsbeskrivning på samma sätt som för kameraövervakning som lagrar material. När personuppgifter i en bild inte kan återställas retroaktivt anses personuppgifterna ha raderats i enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen.

Information om kameraövervakning ska alltid anges med en lämplig skylt, av vilken framgår alla de aktörer som har ett register över upptagningen. Det finns inga exakta bestämmelser om att informera om kameraövervakning, vilket innebär att informationen omfattas av prövning. 

I Trafikledsverkets anvisning 29/2023 konstateras i fråga om vägmärken att den text som används på ett vägmärke eller på dess tilläggsskylt ska vara enspråkig i en enspråkig kommun och tvåspråkig i en tvåspråkig kommun, med majoritetsspråket överst. 

EDPB rekommenderar i sina riktlinjer en stegvis metod för informationen (pdf) där den viktigaste informationen tillhandahålls på den första nivån och andra obligatoriska uppgifter på andra sätt, till exempel genom ett meddelande/en affisch/en QR-kod. (Se s. 26–28 i guiden)

Kommunen informerar om kameraövervakningen på ett område enligt vägtrafiklagen med ett rektangulärt vägmärke enligt 75 § 2 mom. i vägtrafiklagen. Kommunen kan inte informera om övervakningen med märket I16 som beskriver teknisk övervakning. Om polisen utför teknisk övervakning och kommunen deltar i övervakningen har praxis varit att polisen informerar om kommunens övervakning med en tilläggsskylt.

Polisens vägmärke I16 för teknisk övervakning, där information om personuppgiftsbiträden finns på en tilläggsskylt.